Utan alla invandrade företagare skulle det nordiska samhället inte fungera. Hur hjälper vi i Norden fler inflyttade att starta och driva företag, och hur kan vi ha nytta av deras entreprenörskap för att behålla vår attraktionskraft? DialogWeb har träffat Maroun Aoun, vd för Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS).

När Maroun Aoun kom till Sverige för 26 år sedan, var han 25 år och utbildad ekonom. I födelselandet Libanon hade han drivit ett företag som motsvarade hans kompetens. I Sverige fick han göra som många andra invandrare: börja i restaurangbranschen och detaljhandeln, men ambitionen var att få nytta av sin utbildning. Flera år senare kom han till IFS som rådgivare, och sedan 2003 är han vd. IFS står för Internationella Företagarföreningen i Sverige och är en stiftelse som ger stöd till personer med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag i Sverige.

Maroun Aoun är också med i NVL:s nätverk för entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och innovation. Nätverkets syfte är att stärka lärandeprocesser i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för vuxna. Det görs bland annat genom några pilotprojekt som är praktiskt inriktade påbyggnadsutbildningar. Maroun är nätverkets representant från företagarvärlden, eller ”verkligheten”. De andra deltagarna kommer bland annat från högskolevärlden och olika arbetsmarknadsåtgärder.

Mainstreaming över etniska gränser
IFS startades 1996 som en förening och blev stiftelse 1999. En av grundarna var Björn Rosengren som senare blev näringsminister. I dag får IFS anslag från regeringen och IFS Rådgivning är numera en del av det statliga bolaget Almi företagspartner.

– Vi använder rådgivare som själva har invandrat hit och startat företag. Vi vill satsa på mångfald över de etniska gränserna och är en icke religiöst och politiskt bunden organisation. Våra rådgivare kommer från 18 olika länder och talar 23 olika språk. Vi skiljer oss från andra systerorganisationer i USA och Europa som är etniskt kopplade, till exempel för svarta i USA, för turkar i Tyskland eller nordafrikaner i Frankrike. Vi har valt att ”mainstreama” och att inte verka parallellt med det övriga samhället utan integrera oss med ett statligt bolag som Almi, säger Maroun, och fortsätter:

– Det finns två idelogier kring integration och samhälle, och jag tror att det är jätteviktigt med mainstreaming för att integrationsfrågorna ska bli en naturlig del av näringslivsfrågorna.

IFS-rådgivarna bor i olika delar av landet och är starkt förankrade i det lokala näringslivet och i olika invandrarföreningar. De anordnar aktiviteter på sina orter för att nå ut till människor som planerar eller funderar på att starta egna företag. En egen tidning, webbsajt, sociala medier och ett tv-program har också använts för att hitta nya entreprenörer. En gång om året delar IFS ut ett pris till årets nybyggare – en invandrad företagare som har utmärkt sig. Nybyggaren får pris ur kungens hand.

– Varje år startas cirka 8000 företag per år av personer med utländsk bakgrund. Företagen sysselsätter över 250 000 människor och har sammanlagt en omsättning på 110 miljarder kronor. Så invandrade företagare är inte en trend, det är ett fenomen som växer hela tiden, säger Maroun Aoun.

Börjar i lågtröskelbranscher
En annan sida av myntet är att egenföretagande ibland är enda sättet för invandrare att få en försörjning i Norden. Därför gör många som Maroun själv gjorde en gång i tiden – startar ett företag som inte motsvarar utbildningen och yrkeskompetensen.

– Många väljer att gå in i lågtröskelbranscher först, till exempel en pizzeria, en kiosk eller en taxirörelse. Senare går en del till branscher som motsvarar deras kompetens.

– IFS-rådgivarna har till uppgift att identifiera kompetens och potential. Vi säger nej till många, rådgivarnas uppgift är att jobba effektivt men samtidigt inte missa bra entreprenörer och affärsidéer. En annan aspekt är hur du som kommer från en annan kultur ska hantera både för- och nackdelar med de erfarenheterna, få in deras kompetens i systemet. Det är bra att nätverket sätter fokus på människor i den har gruppen, vi i Norden har misslyckats med att sätta dem i arbete.

Studier har visat att fler idéer föds i miljöer med en viss blandning av människor.

– Norden är inte den första delen av världen som tar emot immigranter. I Silicon Valley har en undersökning visat att sextio procent av de företag som får riskkapital drivs av immigranter. Vi i nätverket ska titta på vilken dragningskraft vi i Norden tillsammans kan skapa.

Inte längre ”fult” att vara företagare
Traditionellt har Nordens befolkning inte varit så entreprenöriell. Det vanligaste är fortfarande att sträva efter en trygg fast anställning. Där kan invandrare, med erfarenhet av andra kulturella traditioner, bidra med nya sätt att tänka.

– För 20 år sedan var det på gränsen till fult att vara företagare i Sverige, men det håller på att ändras nu. Och visst kan det vara så att många grupper som kommer hit har det här med att klara sig själv i blodet och inte trivs så bra på en vanlig anställning. Men vårt samhälle skulle heller inte klara sig utan den mångfald i service och handel som invandrarföretagen kommer med. Kommuner som vill dra till sig större företag måste ha en servicebransch som fungerar, säger Maroun Aoun.

Det är därför mångfalden måste tas tillvara på ett bättre sätt. Vilka hinder och utmaningar finns för att få tillgång till kapital och kompetent arbetskraft? Hur får man människor att växa samtidigt som attityderna mot invandring hårdnar i vissa grupper?

– Många studier visar på en koppling mellan etnicitet och migration och en ökad handel med de länder som människor invandrat från. Personer som flyttar över gränser har med sig kulturen, språket och ingångar i det gamla hemlandet som kan bli betydelsefulla för företag som vill penetrera nya marknader.

Ibland behöver människor som immigrerat mer hjälp för att komma igång.

– Jag brukar likna riktade insatser som turordningen vid akuten. De har en egen ordning som går ut på att den som har högst feber får vård först. Vissa grupper behöver förtur i början, det är ett sätt för en målgrupp att hinna ikapp andra grupper enligt samma spelregler, säger Maroun Aoun.

Se artikeln och besök NVL här