Något har hänt inom svensk politik de senaste dagarna; FP bryter alliansfronten och öppnar därmed upp för att alla kommuner ska tvingas ta emot nyanlända samtidigt som regeringen aviserar en ökad ersättning för flyktingmottagandet. Det är ett bra utgångsläge, men utan kompletterande åtgärder, är vår välvilja inte mycket värd, skriver Maroun Aoun, VD på Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS).

DEBATT | FLYKTINGKRISEN

Vi har ett mänskligt ansvar att hjälpa människor som flyr för sina liv. Men vad händer när resdammet lagt sig? Boende ska ordnas, barnen ska erbjudas skolgång och de vuxna behöver arbeten. Just detta sista tror jag är pudelns kärna. För att motverka utanförskap och samtidigt göra de många flyktingar som idag når Sverige till en viktig tillgång för landet, behöver vi ett ökat fokus på invandrares entreprenörskap. Det handlar både om anpassat stöd och rådgivning för de som vill starta företag och fler praktik och lärlingsplatser.

De bilder som förmedlas i medierna får mig att komma ihåg kvällen då jag flydde från Libanon med båt till Cypern via Jounieh. Det var den 29 april 1989. Bomberna föll i vattnet omkring oss. Barnen skrek och den cypriotiska båtkaptenen var för rädd för att åka in till hamnen. Spänningen låg som ett ok över de cirka 500 personer som försökte fly Assads (fadern) bomber mot de kristna områdena i ett delat Beirut.

Resten av flykten till Sverige gick dock relativt smärtfritt och mitt första jobb som städare i mitt nya hemland dröjde inte mer än 6 månader. Och det var just via arbete och företagandet som jag hittade vägen in till det svenska samhället.

De som kommer hit idag har en mycket mer riskabel flyktväg där risken att inte klara resan med livet i behåll är stor. Här finns naturligtvis också ett stort ansvar för våra politiker att hitta lösningar, innan ännu fler människor dör.

Men mer behöver göras för de som faktiskt kommer hit. Särskilt entreprenörskap bland invandrare har en enorm potential att bli en tillgång för vårt land och utgör samtidigt en stark kraft mot utanförskap. Det görs redan idag ett viktigt arbete där man erbjuder rådgivning till personer med utländsk bakgrund som är intresserade av att starta företag. Det kan handla om hur man skaffar kapital och marknadsför sig, men lika ofta handlar det om stöd på det egna språket med att navigera sig igenom den svenska byråkratin. Trycket ökar hela tiden på denna verksamhet.

Det behövs också bättre förutsättningar för att genomföra arbetsplatspraktik. Här är den tyska modellen med praktik och lärlingsplatser en tydlig inspirationskälla och sannolikt även en stark anledning till varför många av de flyktingar som intervjuats längs med vägen till norra Europa bedömer det vara enklare att komma in på den tyska arbetsmarknaden än den svenska.

Idag startas vart femte företag av en person med utländsk bakgrund. Särskilt unga invandrare är benägna att satsa på eget företag. Det finns över 95 000 företag i Sverige idag som ägs av invandrare och tillsammans sysselsätter de över 300 000 människor. Om vi leker med tanken att varje företag skulle anställa en person till, skulle det innebära ungefär lika många nya jobb som antalet asylsökande som kommer till Sverige 2015.

Vi vill därför uppmana både företagare och politiker i regering och riksdag att stötta invandrares entreprenörskap. Det utgör en potentiellt enorm resurs till vårt land och förtjänar ett långt större fokus än vad som hittills getts.

Maroun Aoun

VD Internationella Företagarföreningen i Sverige

Källa: https://www.svd.se/flyktingarna-kan-bli-morgondagens-vdar/i/senaste