Företagsservicen i landets kommuner spelar en viktig roll för att stimulera till ökat företagande bland utrikesfödda. Fler och fler kommuner tycks dessutom ha kommit till denna insikt, vilket vår senaste undersökning visar. Idag säger sju av tio kommuner att de insatser man gör för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga.

Sveriges tillväxt och sysselsättning är alltmer beroende av hur småföretagen mår. Bakom vart femte företagsstart står också en person med utländsk bakgrund. Sammantaget driver målgruppen företagare med utländsk bakgrund cirka 90 000 småföretag och sysselsätter runt 350 000 personer. Dessa fakta bidrar till att skapa bilden av nybyggarlandet Sverige idag.
Ett av de stora tillväxtproblemen är att alltför många nystartade företag, oavsett företagarens bakgrund, inte överlever de första åren. Bristande lönsamhet men också andra tuffa villkor för att driva eget företag bidrar till att endast ett av fyra av alla nystartade företag är försörjningsbar efter tre år. Här kan kvalificerad företagsrådgivning bidra till att fler företag överlever de kritiska åren och istället börjar växa.

Vid sidan av tillgången till kapital finns det en viktig skillnad mellan företagaren som är född i Sverige och den som är utrikesfödd och det är bristen på affärsnätverk. Hälften av landets utrikesfödda företagare säger sig helt sakna ett nätverk eller vara missnöjd med det nätverk man ingår i. Utan nätverk är det svårt att överleva och nå framgång som företagare, oavsett var man är född. Här kan landets kommuner tillsammans med andra aktörer spela en viktig roll för att stärka småföretagen på det lokala planet.

För åttonde året i rad presenterar Internationella Företagarföreningen i Sverige (IFS) en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Tendensen, baserat på drygt varannan kommun, pekar mot en ökad medvetenhet om invandrarföretagares betydelse för samhällsekonomin och jobben, men också för de specifika hinder som målgruppen kan uppleva i sitt företagande.
Exempelvis har kommuner som arrangerar regelbundna nätverksträffar med målgruppen fördubblats under sex år. Omkring hälften av kommunerna har genomfört riktade insatser mot målgruppen under det gångna året och en klar majoritet anger att man deltar i regional samverkan mellan kommuner för att stimulera till att fler företag som drivs av utrikesfödda kan utvecklas positivt. När det gäller det lokala utbudet av rådgivning till nyföretagare säger varannan kommunföreträdare att man har arbetat för att kvalitetssäkra rådgivningen, oberoende av aktör. Ett resultat som sticker ut är att 7 av 10 näringslivschefer anser att insatser riktat mot personer i målgruppen som vill starta eller redan driver företag bör förstärkas.
I år firar IFS 20 år som rådgivningsaktör och inspiratör till framför allt utrikesfödda personer att våga starta eget företag och utveckla sina affärsidéer till att bli verklighet. I jobbet ingår också att lyfta fram de utmaningar och i grunden onödiga affärshinder som ofta följer av bristande språkkunskaper eller kännedom om de inhemska koderna. Vi behöver ta tillvara allas kompetenser för att Sverige ska kunna blomstra. Vi har inte heller råd med att blunda för de kunskaper och kompetenser som kommer till vårt land genom dagens migrationsrörelse.

Även om det är ett växande antal kommuner som har insett betydelsen av att direkt vända sig till målgruppen företagare med utländsk bakgrund är det fortfarande många kommuner som gör för lite. Här behöver fler kommuner träda fram som goda exempel på hur drivkrafter och engagemang kring rådgivning, smart företagande och tillväxt kan spridas till allt fler.

Maroun Aoun, vd IFS