Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket, och Maroun Aoun, IFS Foto: Olof Holdar, pressbild
Nya siffror visar att företagandet ökar bland personer med utländsk bakgrund. Satsningar behövs för att göra det enklare för nyanlända och nya svenska medborgare med utländsk bakgrund att i högre grad försörja sig själva via företagande. Det skriver Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket, och Maroun Aoun, IFS.
DEBATT | INTEGRATION
Moa Gürbüzer är en av landets många framgångsrika företagare med utländsk bakgrund, hon blev Årets Nybyggare 2016, ett pris instiftat av stiftelsen IFS, för sitt arbete med att bygga upp och utveckla företaget MRG Wines. Moa Gürbüzer är inte ensam, ny statistik visar på en anmärkningsvärt stark utveckling gällande företagsledare med utländsk bakgrund. De blir fler till antalet, deras företag växer i omsättning och betydligt fler är i dag anställda av en företagsledare med utländsk bakgrund.
Det finns dock faktorer som riskerar att bromsa upp denna positiva utveckling. Vi vet sedan tidigare att personer med utländsk bakgrund upplever större hinder för att starta företag. Svårigheter med språket, brist på
I samband med den stora flyktingvågen har nya hinder som försvårar för nyanlända att etablera sig uppdagats. Processerna för nyanländas etablering är nu så utdragna att de skapar problem för både individerna, näringslivet och samhället. För att få mer kunskap kring de hinder som försvårar etablering i Sverige tog Tillväxtverket under 2016 fram studien ”Migration, företagande och etablering”. Studien kartlägger hur lagar och regler ser ut för asylsökande som vill arbeta eller starta företag i Sverige, visar vad reglerna får för konsekvenser och pekar på hur möjligheterna för asylsökande att komma i arbete eller starta företag kan bli bättre.
Studien tar bland annat upp problematiken kring det som kallas spårbyte, det vill säga, att växla status från asylsökande till en situation med permanent uppehållstillstånd. En asylsökande som startar ett företag i Sverige och får avslag på sin asylansökan måste lämna landet oavsett om företaget är framgångsrikt och lönsamt eller ej. En asylsökande som är anställd kan däremot byta spår och ansöka och få permanent uppehållstillstånd. Detta är en möjlighet som även borde ges till företagare vilket Tillväxtverket tidigare påpekat.
Tillväxtverket och IFS anser att det finns flera goda skäl att göra rejäla satsningar på att underlätta för både nyanlända och nya svenska medborgare med utländsk bakgrund att i högre grad försörja sig själva via företagande. För att det ska bli möjligt behöver regelverk och stödjande strukturer underlätta och skynda på vägen dit.
Potentialen finns. Siffror från SCB som Tillväxtverket har bearbetat visar på en ökning av antalet operativa företagsledare med utländsk bakgrund samt även en ökning av omsättningen och antalet anställda i dessa företag under perioden mellan 2006 och 2014. Generellt har företagandet ökat i Sverige, men mest uppseendeväckande är just ökningen av operativa företagsledare med utländsk bakgrund.
Det totala antalet operativa företagsledare ökade mellan 2006 och 2014 från 435 000 till 540 000 personer. Företagsledare med utländsk bakgrund stod för den största ökningen, de har blivit hela 50 procent fler under perioden, att jämföra med en ökning på 20 procent av företagsledare med svensk bakgrund. Vad gäller omsättningen var ökningen 64 procent i företag som leddes av en person med utländsk bakgrund, jämfört med företag som ledds av någon med svensk bakgrund där ökningen är 23 procent under samma period. Ökningen av antalet anställda i företagen var 43 respektive 8 procent, vilket i företag som leds av personer med utländsk bakgrund har inneburit en ökning från 253 210 till 361 226 anställda i absoluta tal.
Tillväxtverket och stiftelsen IFS har länge haft ett givande samarbete med att underlätta och utveckla företagandet bland företagare med utländsk bakgrund. Detta har förhoppningsvis kunnat bidra till den positiva utveckling som statistiken nu visar.
Ett annat exempel på ett gott initiativ är regeringens satsning för nyanlända företagare där Tillväxtverket nyligen har fått ett utökat uppdrag för de kommande tre åren. I uppdraget ger Tillväxtverket, i samråd med andra berörda aktörer, förslag på en modell för att identifiera nyanlända med företagarbakgrund som vill starta företag i Sverige. Tillväxtverket tillhandahåller också finansiering till projekt som ska underlätta företagande bland nyanlända. Pengar som använts till bland annat informations- och språkinsatser, nätverk och mentorskap.
Att företagandet ökar bland personer med utländsk bakgrund är glädjande och bör stödjas. Företagande är en viktig väg till sysselsättning, dels direkt genom egen försörjning, dels indirekt genom anställningar. Det bidrar till ökad internationalisering av svenskt näringsliv. Ytterst är det en fråga om svensk konkurrenskraft. Företag säkrar välfärden i vårt land genom att säkra tillväxten, och företag som växer utvecklas och stärker sin position på en global marknad. Vi anser att det ska vara lätt att starta och driva företag i Sverige för alla, därför måste vi fortsätta undanröja hinder och finna lösningar för ett näringsliv med mångfald.
Gunilla Nordlöf
generaldirektör, Tillväxtverket
Maroun Aoun
vd, IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige
Källa: https://www.svd.se/foretagande-okar-bland-de-nyanlanda
