Företagsservicen i landets kommuner spelar en viktig roll för att samordna och stimulera till ökat innanförskap bland utrikesfödda småföretagare. Fler och fler kommuner tycks varje år komma till denna insikt, vilket vår senaste undersökning visar. Ändå anser tre av fyra kommuner att de egna insatserna som görs för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga. Kommunerna måste öka sina egna aktiva åtgärder för att ge alla företagare lika villkor och förutsättningar. Det tjänar alla på.
Småföretagen blir alltmer betydelsefulla för Sveriges ekonomiska tillväxt samt sysselsättning och idag drivs närmare 90 000 företag i Sverige av personer med utländsk bakgrund som i sin tur genererar 350 000 arbetstillfällen.
För sjunde året i rad presenterar Stiftelsen IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige, en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Drygt hälften av kommunernas näringslivschefer har ingått i studien. Även i år pekar trenden mot en ökad medvetenhet om invandrarföretagares betydelse för samhällsekonomin och jobben, men också för de specifika hinder som målgruppen kan uppleva i sitt företagande. Lite fler än hälften av kommunerna har genomfört riktade insatser mot målgruppen under det gångna året, exempelvis i form av nätverksträffar, informationsinsatser och företagsstöd. Den regionala samverkan mellan kommuner som verkar för att stimulera till att fler företag som drivs av utrikesfödda kan utvecklas positivt, har ökat under dessa år och ligger idag på cirka 60 procent. Detta är såklart ett glädjande besked men vi är inte nöjda än utan kommer att fortsätta arbeta för att fler kommuner ska förbättra sitt arbete med målgruppen.
Dock visar undersökningen att endast 15 procent av landets kommuner har genomfört en kartläggning av nyanländas kunnande vad gäller tidigare företagsamhet och entreprenörskap. Vi på IFS tycker att det är viktigt att ta tillvara på de nyanländas kunskaper, erfarenheter och kontaktnät som de bär med sig från sina forna hemländer.
Till exempel kan man se att mångfald i arbetskraften har stor betydelse för internationaliseringen av svenska företag. Personer med utländsk bakgrund har till exempel kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk. De har även nätverk och kontakter som sänker trösklarna för utrikeshandeln, vilket ytterligare ökar och bidrar till en utökad internationalisering. Företag med högre andel utlandsfödda både exporterar och importerar mer. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv gynnar detta självklart både jobb och välstånd i Sverige.
Studien visar även att nio av tio av de svarande kommunerna kartlagt utbudet av aktörer som erbjuder rådgivning till blivande eller nystartade företag. Cirka hälften av kommunerna arbetar aktivt för att kvalitetssäkra företagarrådgivningens innehåll och utformning och 28 procent anser att dagens utbud av Nyföretagarrådgivning inte uppfyller behovet hos blivande företagare med utländsk bakgrund. De 28 procenten vill främst se stärkta resurser så som kontakter, rådgivning och kapital. De vill även se minskade kulturella barriärer samt förbättrade administrativa plattformar som exempelvis uppdaterade hemsidor och en ständig pågående dialog med företagare.
Det är bra att kommunerna inser sina brister, men det räcker inte. Kommunerna måste ta sitt ansvar och öka sina egna aktiva åtgärder för att entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund ska kunna verka på lika villkor som alla andra företagare i vårt land. Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund har stor betydelse för den svenska ekonomin. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara allas kompetenser för att Sverige åter ska blomstra.
Maroun Aoun, VD IFS
